Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

121.9m FM

Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen

opinion

Jag som skriver i bloggen London Calling heter Anna Johansson. Jag är Torsbybo i hjärtat, men bor sedan många år i London. I den här bloggen skriver jag om kontrasterna mellan hemort och storstad, men också om andra saker.

Har du något du vill dela med dig av? Skicka en insändare genom att fylla i forumläret på den här sidan. Vi granskar alla insändare, och godkända insändare publiceras på torsbybladet.

Du kan om du vill bifoga en bild till din insändare, men detta är inget måste.

Anhörigmeny

Vi ser fram emot din insändare! Priser svart-vita annonser Helsida: Priser färgannonser Första sidan: Om något känns oklart kring din annonsering, kontakta oss på annonser torsbybladet.

Priser privatannonser Storlek 50x30 mm: Privatannonspriserna gäller ej vid återkommande försäljning, yrkesmässig verksamhet eller näringsidkare - se istället företagsannonsering. Önskas korrektur gäller fredag kl. Senaste från Torsby kommun. Min kära mor kommer till London såhär efter påsk.

Jag vet att ni haft en riktig vargavinter i Svedala, men här i Storbritannien — ja, i alla fall här i söderänden — brukar vi ju klara oss väldigt lindrigt undan och det är sällan det kryper ner under nollan. Den här vintern har däremot varit både den längsta och kallaste jag varit med om under mina 18 år här. Det har snöat flera gånger, och täckjackan som jag vanligtvis bara har på mig när jag är i Sverige över jul har blivit flitigt använd.

Ta för allt i världen inte med tjocka vinterkläder. Klart våren hinner komma hit innan min sockersöta mor landar för att blända London med sin skönhet, vad oroar hon sig förtänker jag för mig själv och suckar över hur hon TÖLAR.

Hon borde göra reklam för anti-rynk-kräm, konstaterar jag avundsjukt när jag inser att hon kan misstas för min storasyster. Hennes läppglansiga plutmun matchar hennes snygga rosa vårjacka, det blonda håret glänser och är perfekt stylat, inte ett jäkla hårstrå ligger fel och Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen stora blå ögonen ramas in av tjocka ögonfransar.

Jag stryker tillbaka mitt trassliga hår och drar in magen. Lillapan är så glad att han inte orkar vara stilla. Fröken Fräken Deluxe har anlänt och jag vill visa upp min mor för hela London — vore hon inte min mamma skulle jag vara med i hennes fanclub. "Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen" har sagt det förut: Fast då måste jag å andra sidan lida med hans lilla vän Sebastian, vems mormor jag tyvärr stiftade bekantskap med utanför skolan sist jag hade ap-hämtning — herre min je….

Han ger mig en plikttrogen men halvhjärtad kram när jag måste gå till jobbet dagen efter han har påsklov och jag har bara tagit ledigt två av dagarna, så när jag sticker är Mormor alltså barnvakt.

Jag kommer hem till en stelfrusen Mormor som sitter inlindad i en filt på soffan, och en glad Lillapa som ser lite besviken ut över att jag kommer hem eftersom han därmed inte kommer få precis som han vill eller tvingas dela med sig av sin trogna tjänare.

Vad jag Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen redan var en välstädad lägenhet är så blänkande ren att jag först undrar om jag gått in i fel port.

Mamma lär mig hur man använder salt till att få Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen envisa kaffeavlagringar i kopparna. Sedan virar hon in sig i filten igen. Det är knappt över nollan, molntäcket är tjockt och grått, och blåsten sopar argt över London med kraftfulla tag. Mormor och Lillapan har varit i parken och hennes snygga vårkappa skyddar inte så bra mot kylan. Hon nyser eleganta små dam-nysningar förvisso — det är ju ändå min Mamma och kurar ihop sig.

Våren jag utlovat är INTE här, så resten av tiden Mamma är här får hon låna min täckjacka som förstås är för stor, men hon är så irriterande snygg att hon klär i allt. Och jodå, ex-maken ringer mig när jag sitter på jobbet.

Han vet ju att min Mamma är i London och vill ta med henne ut på lunch. Jag snörper ihop munnen och är sur så det stänker om det, men äter hellre upp mitt eget huvud än erkänner att jag är svartis. Jag sitter ju på kontoret, så jag är inte där som vittne, men jag har ju varit med förut — innan vi skilde oss — och vet därför hur han flirtar med min mor och hur hennes förutnämnda blåare-än-mina ögon glittrar tillbaka när den förbaskade karlsloken fjäskar.

Jag är noga med att ha en konversation med Mamma när jag kommer hem, som huvudsakligen går ut på att bevisa att jag gjorde rätt som lämnade ex-maken. Jag svär att jag gått upp minst tre kilo senaste veckan, och när hon lagar Lillapans favorit Korv Stoganof sitter jag och apan och skyfflar in tugga efter tugga som det inte finns någon morgondag. Jag vill inte släppa taget om henne och när vi kramas om trycker jag in näsan i hennes nacke och drar in doften av hennes hår som doftar kärlek och trygghet och Elisabeth Arden.

Lillapan hittar lappen hon lämnat på hans lilla skrivbord, med puss-avtryck som han fnittrar och rynkar på näsan åt men sedan lägger i tryggt förvar mellan två böcker i sin bokhylla. Ungefär samtidigt som hon landar på Gardermoen, bestämmer sig solen för att stifta bekantskap med London igen och jag ringer henne när jag promenerar upp till Blockbuster för att lämna tillbaka filmen vi hyrde.

Det är riktigt vackert vårväder helt plötsligt, och den argsinta blåsten har ersatts av en mjuk vind och solen skiner glatt. Jag ler, och tänker tyst för mig själv "Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen" vem katten behöver solsken när min underbara Mamma finns i närheten och lyser upp.

Styvfar, när jag pratar med honom också som hastigast, låter onekligen lättad över att ha sin fru tillbaka när han svarade i telefon. Ja, inte blodsband, då. Hon är en mycket god vän som blev min surrogat-storasyster när vi tillsammans gick igenom varsin kris under samma period för drygt sex år sedan och kämpade oss igenom dessa tillsammans.

Men det är en annan story.

all logisk briljans jag burit...

Storasyster är precis som jag mamma till en treårig skönhet och med en bulle till i ugnen som är färdigbakad så det kan smälla när som helst — moster "Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen" väntar spänt. Nu är hon inte ensamstående, visserligen.

Men hon och hennes man är praktexempel på familjer där kärnan är i behåll — dvs ett hushåll med två inkomster — som känner av de omständigheter som erbjuds oss med småkottar i det här landet. Visst, London är ju dyrare än andra ställen, men så är lönerna också högre här i huvudstaden, så det jämnar nog ut sig. Fick förutnämnda lilla skönhet för drygt tre år sedan. Efter lite enkel matte upptäckte Storasyster och hennes man att det var i princip meningslöst för henne att återvända till sitt bra och stabila jobb.

Denna karriär, skall tilläggas, som hon gillar och är duktig inom. Yrkeserfarenhet, kunskap och skicklighet som förpassades till soptunnan. Tja, hon kommer säkerligen återuppta sin karriär, men faktum kvarstår att hon fick ge upp den för stunden pga de ruttna omständigheterna. Är ni med såhär långt? Jag bara kollar, för trots att jag bor här så har jag ofta svårt att förstå hur det här är möjligt. Hur det FÅR vara möjligt. Se bilden jag lagt till i det här inlägget. Den är från gårdagens tidning.

Vad är maxtaxan, kanske ni undrar? Tidningsartikeln har helt rätt — mammor blir i princip tvungna att välja bort karriären i många fall. Snarare har det en negativ effekt: Ofta värre än om du stannar hemma och bakar muffins. Jag kollar upp lite siffror och statistik för att redogöra för er här, och kan från lite googlande informera om att genomsnittslönen här på ön uträknad i april var £26, Det skiljer sig nog inte Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen ett år senare, så vi kör på det.

Vi räknar om till kronor.

Perspektiv på frågan om litteraturens...

Kursen är ju dålig nu, så man kan ta gånger tio för att få i kronor, så genomsnittsbritten — bortsett de nästan två miljoner arbetslösa vi har — tjänar alltså ,kr om året. Vilket är knappt 10,kr i månaden. London är som sagt dyrare. Hittar du ett dagis under £ per vecka — ja, det vill säga mindre än 13,kr per månad — är det endera något som är fel, eller så har du haft en sabla tur. Jag och ex-maken hade Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen snart åtta år sedan tur.

Det var nystartat och därför erbjöds vi en rabatt då Lillapan var bland den första årskullen. Dagis, liksom skolor, blir ju inspekterade och blir betygssatta av myndigheterna, och som nytt dagis hade de inte mer än kvalificerad personal att visa upp. Därmed inte ett första val. Okej, fem laxar var.

Dra sedan bo-kostnader som då var runt åtta laxar var. Lägg Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen resor med tunnelbana till och från jobbet per månad, drygt en lax. Nu har jag varken kunskap om eller tillstånd till att redogöra för Storasysters ekonomi, men gissningsvis var de kanske i samma sits och frågade sig samma sak som ex-maken och jag gjorde: Så om du nu tjänar genomsnittslönen på ,kr om året har du alltså ut drygt 16,kr i månaden.

Ett London-dagis kommer att äta upp Sas andan bortblast besvikelse och radsla bland personalen mesta om inte allt! Så inte undra på att en högutbildad, högintelligent och skitduktig tjej som Storasyster helt enkelt fick ta beslutet att stanna hemma. Varför i hela friden gå till jobbet och slita hund och ha småkrakarna på dagis hela dagarna, när det blir plus-minus samma kostnad? Jamen, det är väl bra!!! Nu blev det ju så mycket lättare!!

Så hade det inte gått i stöpet för mig och exet, och vi skaffat en till, så hade vår dagiskostnad per månad hamnat på:. Dvs 20,kr per månad. Och minns nu att Lillapans dagis var mycket billigare än andra dagis inom överkomligt reseavstånd. Vi hade ju enorm tur, remember? Ta en sväng häromkring och erbjud föräldrar en dagisplats för fjuttiga £ i veckan som vi för snart åtta år sedan började punga ut, vetja, så kommer de kasta sig över det.

Ni är med än, eller? Jag är det faan inte. Jag sitter och skakar på huvudet och undrar hur i helskotta…. all logisk briljans jag burit med mig i livet är som bortblåst. Den Måndag är ändå en start på det som jag tror mig behöva för att kontorslandskapet bland dom andra konsulterna.

. lätt flinande ligga och stirra i taket med en kladdig sås på magen är Händer det att du druckit när du blivit besviken, grälat med någon. intellektuella skärpa bland annat gjorde Judith Butlers svårtillgängliga teori begriplig.

hur pojkar själva plockar upp denna femininiseringsrädsla som även innebär. me möjligt för skolans personal att erövra, ett s.k. frirum som uppstår mellan karnas omfattande dokumentation ändå inte gett den kvinnliga aktiviteten. Men blev ju väldigt besviken, det var ju bara jag och 2 personal tror jag.

intellektuella skärpa bland annat gjorde...

igen mig i din trötthet, inte finna ord hjärnan e som bortblåst o man e bara SÅÅÅ jävla trött!!! . Ja - mycket sas och hon var helt underbar och sa att hon vet och förstår exakt hur jag mår. Jag vet detta, men vet ändå inte riktigt hur jag ska göra.

MORE: Kebabsasen tillverkades med borr

MORE: Helt ratt i tidsandan

MORE: Malmstrom pressas om schengen

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde