Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

148.2m FM

Taget till spraket

opinion

Det är sex år sedan Taget till spraket Reuter gick i pension, men fortfarande är hans namn starkt förknippat med den finlandssvenska språkvården. Det är inte särskilt konstigt, eftersom han kom in på området redan i början av talet och arbetade på dåvarande Forskningscentralen för de inhemska språken från starten tillde sista cirka femton åren som chef för svenska avdelningen.

Bland allmänheten är han även känd för sin språkspalt Reuters ruta i Hufvudstadsbladet. Det var intressant, så jag sökte in till nordiska språk och det visade sig vara det mest intressanta, säger Mikael om hur han började studera svenska.

Mikaels intresse för språkvård väcktes på allvar då han på ett översättarseminarium träffade professor Bertil Moldesom var Taget till spraket för Svenska språknämnden i Sverige. Innan Forskningscentralen bildades var Mikael bland annat sekreterare för Svenska språkvårdsnämnden i Finland och när Forskningscentralen kom till följde Mikael med.

Jag blev anställd som språkvårdare på Forskningscentralen På den tiden var jag ensam språkvårdare, men det var ändå ett stort steg framåt, säger Mikael. Före Forskningscentralen bestod den svenska språkvårdens resurser av en deltidsanställd sekreterare som ägnade kanske två timmar om dagen åt språkvård. Mikael var alltså den första heltidsanställda språkvårdaren för svenskan i Finland. Vi hade telefonjour två timmar om dagen, språkvårdsnämnden diskuterade principiella frågor och vi kunde ge rekommendationer, men vi hade inte de möjligheter att nå ut som man har "Taget till spraket" dag, säger Mikael.

Allt eller inget och ett...

Här ser Mikael den största förändringen som har skett under årens lopp. Språkvården har fått mer resurser och blivit effektivare och tack vare internet finns helt nya möjligheter att nå ut till allmänheten "Taget till spraket" hålla kontakt med både andra institutioner och medier.

Taget till spraket har arbetet i sig blivit mycket lättare. Mikael tar arbetet med det som i dag heter klarspråk som exempel. Då fick vi skriva brev eller möjligen ringa eller senare faxa för att kolla termer och uttryckssätt. Nu finns hela den svenska lagstiftningen på nätet och det är bara att slå upp Sveriges rikes lag och kontrollera termerna.

Den språkliga tillgängligheten har exploderat.

Många svenskar tror att det...

Mikael är för övrigt glad över att språkvården i dag har resurser att fortsätta arbeta med klarspråk och att mediespråkvården är så mycket mer omfattande nuförtiden.

Vi hade kontakt med Rundradion ganska tidigt och skrev språkbrev till Taget till spraket, men det är en helt annan Taget till spraket att ha anställda språkstöd som jobbar med medierna, säger Mikael och menar att mediespråket är mycket bättre än det hade varit utan språkvård. Det är förstås svårt att bedöma, men jag tycker att språket Taget till spraket medierna har blivit bättre, eller i alla fall inte så mycket sämre som det hade blivit utan språkvård.

Det finlandssvenska har alltid intresserat Mikael och inte bara i negativ bemärkelse. Första gången han var kallad att hålla ett anförande inför språknämnden i början av talet chockerade han en del medlemmar med att acceptera en del finlandismer.

Men han anser i alla fall att det viktigaste för finlandssvenskan är att den utvecklas parallellt med sverigesvenskan. De tycker att det är så hemskt att sverigesvenskarna säger si och så, men det går inte att kämpa emot.

Den som inte vill måste inte tala om att äta själv i stället för att äta ensammen det går inte att allmänt taget förneka att många numera säger så, menar Mikael.

Han ser att finlandssvenskan lever under ett starkt tryck från finskan, men är trots allt optimist. Finlandssvenskan har så mycket kontakt med sverigesvenskan att språket lever och troligen också kommer att fortsätta göra det. Nu finns det stora möjligheter till det, säger Mikael och syftar på internet, där vem som helst kan läsa till exempel svenska dagstidningar. Men allmänt taget ska språket kunna utvecklas och en viss frihet ska vi ha inom finlandssvenskan.

Och jag talar om semlor med de sverigesvenska vänner som förstår Taget till spraket, även om jag visar tydliga citattecken! Ett gemensamt och uttalat standardspråk ser Mikael som en viktig sak. Det är en demokratifråga, menar han. Ett steg i den riktningen för finlandssvenskans del är Finlandssvensk ordboksom Charlotta af Hällström-Reijonen och Mikael Reuter har skrivit.

Mikael har även nyligen lämnat in manuskriptet till sin bok Så här ska det låta. Om finlandssvenska och språkriktighetsom kommer ut på Scriptums förlag i höst. Vad är då ett gott språk i en finlandssvensk kontext? Mikael menar Taget till spraket det är ett språk som fungerar i den givna situationen.

Islänningarna har länge varit överens...

Ju mer formell situationen är, desto viktigare är det att använda ett allmänsvenskt språk som är gångbart överallt. Det kräver språklig medvetenhet, vilket alla inte har. Det nästviktigaste är journalisternas språk.

och ord som används ofta....

Journalisterna ska vara medvetna om att det som de säger och skriver, det sprids. Mikael är noga med att framhålla hur oerhört viktigt det nordiska samarbetet, och i synnerhet samarbetet med språkvården i Sverige, har varit och är för honom.

Det var en av tyngdpunkterna redan i början av hans arbete. Jag var arrangör för det nordiska språkmötet på Hanaholmen redan Vi diskuterade hur vi skulle organisera det språkliga samarbetet och skapade vi det nordiska språksekretariatet. För mig är det viktigt att se bredden, inte bara det finlandssvenska. Mikael håller fortfarande kontakt med gamla kollegor i Sverige, inte minst genom just de nordiska språkmötena.

Han har deltagit i vartenda ett sedan och nästa språkmöte blir alltså hans fyrtionde i rad. Efter över fyra decennier brinner hans intresse för språket med oförminskad styrka. Något av det mest fascinerande är att man blir tvingad och motiverad att sätta sig in i en massa fakta för att kunna språkgranska Taget till spraket text, säger Mikael.

Många tror Taget till spraket att språkvård och språk är isolerade fenomen, men genom språket lär man sig om verkligheten. Numera Pargas, tidigare Helsingfors. Av Hugo Bergroth-sällskapet blev han även utnämnd till språkråd i samband med sin årsdag. Fotografering, båtliv, hugga ved under sommaren och elda under vintern.

Jag har alltid varit intresserad...

Att min bok ska komma ut och bli läst. Bianca Holmberg var praktikant på Institutet för de inhemska språken sommaren Det bästa sättet att lära sig språk tycks vara att Taget till spraket livet på språket där språket lever, det vill säga att bo på ett ställe där Bygg in språket i en vana i taget.

Vill man undersöka attityder till språk är det inte heller oväsentligt att veta var på två eller flera – måste man veta något om vad språket är över huvud taget.

även om både lärarna och...

Att över huvud taget tala om svenskan som ett fattigt språk, där vi kan precisera sådana exakta betydelser som snuttifiera och sk.

MORE: Efter uttaget nu slutar kim andersson

MORE: En sak i taget pa kulturhuset stadsteatern vallingby

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde