Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

119.6m FM

Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron

opinion

Skip to main content. Log In Sign Up. Tidskriften vill liksom hittills framför allt ställa sina krafter i det nordiska kulturutbytets tjänst. Särskilt vill tidskriften uppmärksamma frågor och ämnen som direkt hänför sig till de nordiska folkens gemenskap. Enligt Letterstedtska föreningens grundstadgar sysselsätter den sig ej med politiska frågor.

Letterstedtska föreningens och Nordisk Tidskrifts hemsida: Krönikan om nordiskt samarbete kommer att fortsättas. Under rubriken För egen räkning kommer personligt hållna inlägg om nordiska samarbetsideologiska spörsmål att publiceras.

Tidskriften utkommer med fyra nummer. Prenumerationspriset inom Norden för är kr, lösnummerpriset är 65 kr. För medlemmar av föreningarna Norden gäller dock, att dessa genom hänvändelse direkt till redaktionen kan erhålla tidskriften till nedsatt pris. Tel Äldre årgångar kan rekvireras från redaktionen. Tel 89 bostaden. Tre böcker om Berit Ås Tel 29 Tel 84 Skei, Solbergliveien 27, NO Oslo. Nordisk säkerhet — Nya prövningar Nordisk säkerhet.

Med detta årgången års första...

Publiken hänförs inte av rädda pianister. Tre böcker om Berit Ås. Hjalmar Bergmans brev I. Karin Söder var utrikesmi- nister och socialminister och nor- disk samarbetsminister Hon var ledamot av Nordiska rådets presidium under sju år. Jag är säker på att Jacob Letterstedt i sin himmel, med sitt nordiska engagemang, gläder sig åt att så många har hörsammat inbjudan.

Han skulle också glädja sig åt att framstående experter och forskare kommer att bidra med Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron kunnande och till värdefulla diskussioner. Jacob Letterstedt, som i sitt testamente föreskrev denna förenings bild- ande och dess stadgar, ville främja nordisk samverkan genom stöd till olika former av samarbete och aktiviteter. Han ville även möjliggöra utgivningen av Nordisk Tidskrift, som utkommit sedan Vid arvskiftet efter hans död tillföll närmare   kr föreningen att förvaltas av Kungliga Vetenskapsakademien.

Jacob Letterstedt levde största delen av sitt vuxna liv i Kapprovinsen, Sydafrika. Där blev han en framgångsrik företagare och sedermera general- konsul för unionen Sverige-Norge. Han ägnade stort intresse åt skandinavers forskning och vetenskapliga arbete i Södra Afrika och hade utomordentligt goda kontakter med Kungliga Vetenskapsakademien.

Kan noteras att redan under Jacob Letterstedts livstid år delades den första medaljen i hans namn ut av Akademin till inga mindre än Alfred och Emanuel Nobel. Vad menar vi med Nordisk säkerhet, ämnet för vårt seminarium? Redan dessa två ord ger upphov till ett antal frågor. Vad menar vi med Norden? De fem nordiska länderna med tre självstyrande områden är självklara, men visst finns det i våra närområden länder, som klappar på dör- ren och vill tillhöra Norden t.

Nästa fråga reser sig! Vad menar vi med säkerhet? Traditionellt är säkerhetspolitik staternas ansvar. Numera kommer även individens säkerhet allt oftare i fokus. Det finns därför inget entydigt svar. Innebörden varierar från tid till annan. Oftast beroende på hur olika hot definieras. Säkerheten är också beroende på var och hur man har sin trygghet och varifrån man förväntar sig stöd. Vad är det som kan ge Norden och dess invånare trygghet? Det finns naturligtvis ett samband mellan individens upplevelse av säkerhet, trygghet och välfärd, som upplevs vara rådande i det egna landet.

I vår globaliserade värld finns hotbilder som i hög grad riktar sig mot indivi- den. Vi har organiserad internationell brottslighet, som på olika sätt påverkar vår vardag, kapning av den personliga identiteten på internet och narkotika- smuggling är bara några exempel. Terrorism är ett annat hot. Klimatförändringar, ekologiska katastrofer och finanskris är andra påtagliga fenomen som skapar oro både hos individer och stater.

I vår medietäta värld kan vi knappast lyssna till en nyhetssändning, där inte ett eller annat hot mot våra liv presenteras. Det är allt från de senaste rönen gällande övervikt och rökning till snabbheten i issmältningen av Grönlands glaciärer. Det kan också gälla hot mot vårt lands säkerhet på grund av oron i Georgien eller Pakistan, misstänkt u-båtstrafik i Östersjön eller kärnvapenbe- styckade båtar i Barents hav.

Detta skapar oro på många plan och man undrar, vem tar ansvar? Det är viktigt när vi diskuterar säkerhet och trygghet i Norden att ta med i beräkningen att det inte sällan finns strategiska motiv för att skapa hotbilder. Ett av de tydligaste exemplen är USA: I historien finns många andra exempel, där strävan efter makt och inflytande är det i grunden avgörande. Om man tar klimatdiskus- sionen som exempel, Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron har hotbildsproducenterna varit många.

Beslutsfattare som politiker har utifrån sina värderingar fattat beslut eller underlåtit att göra det. Uttolkare av så väl hotbilden som fattade beslut deltar i opinionsbild- ningen och möter utmanarna med helt avvikande syn på både hotbilden och beslut.

För den eller de som vill inta en egen ståndpunkt gäller det följaktligen att Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron bakgrunden till de olika gruppernas agerande. Utomeuropeiska hotbil- der lanseras ofta med svag bevisföring. Vi är präglade av vår nordiska och europeiska identitet och kulturella värdegrund.

Detta försvårar avslöjandet av svagheterna.

Östersunds sjukhus under jubileumsåret och...

Några forskare har beskrivit säkerhet som ett socialt konstruerat fenomen, som får sin innebörd av centrala samhällsaktörers tolkningar och agerande. De vill ha makt över tanken. Det gäller alltså att skaffa sig makt över sina egna tankar. Under vårt seminarium kommer vi att få tillfälle att ta del av intressanta och insiktsfulla inlägg om nuläget byggt på erfarenheter och med förslag till prak- tiska och politiska lösningar i nutid för att möta hotbilderna. Jag är övertygad om att också framtidsvisioner kommer att presenteras.

Globaliseringen och nya samarbetsformer länderna emellan, skapar både ökad säkerhet och otryg- gare förhållanden, då det är svårt att greppa den omvärld man är beroende av och är medansvarig för.

Trots detta finns ingen bättre lösning än samarbete stater emellan för att skapa en fredligare och rättvisare värld, men det gäller att hålla egoismen i schack och hålla solidariteten levande. Det nordiska samarbetet, som det utformades i Nordiska rådet NR efter det förödande andra världskriget och i det kalla krigets och järnridåns avky- lande skugga, hade som drivkraft att skapa gemensam trygghet för de nordiska medborgarna. Det resulterade på talet snabbt i passfrihet, gemensam arbetsmarknad och sociala rättigheter.

Hela Norden blev en hemmaplan, där det mesta kunde diskuteras och föreslås, trots att det inte fanns någon över- statlighet. Det innebar till en början en stor aktivitet, där ledande politiker från de olika länderna var starkt engagerade. Det var ett gripbart och lättförståeligt samarbete.

Utrikespolitik var tabu i rådet under många år, naturligtvis beroende på de olika säkerhetspolitiska lösningar, som de nordiska länderna valt, men som tillsammans gav en balanserad och trygg situation i Norden.

Det nordiska samarbetet har genomgått många förändringar under årens Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron. Kalla krigets slut och järnridåns fall har naturligtvis varit av stor betydel- se.

De varierande och allt närmare relationerna till det europeiska samarbetet, EU, spelade en stor roll. Många politiker tog EU-samarbetet till intäkt för att dra ner och nära nog förlama arbetet i Nordiska rådet. Bengt Sundelius och Claes Wiklund belyste de olika paradigm- skiftena i sin bok Norden i sicksack I ett längre historiskt perspektiv har naturligtvis mer dramatiska paradigm- skiften ägt rum i Norden, Mats Bergquist har i senaste numret av Nordisk Tidskrift beskrivit fyra omvälvande paradigmskiften i svensk utrikespolitik under år, vilka på olika sätt också har haft betydelse för övriga Norden.

Åren, och är hans utgångspunkt. Kanske är vi inne i ett paradigmskifte just nu! Detta kan i allmänhet inte konstateras förrän det långt senare kan ges en historisk belysning.

Trots allt är det något mycket nytt och djärvt som presenterats under våren, nämligen förra norska utrikesministern Thorvald Stoltenberg har på uppdrag av de nord- iska Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron utarbetat spännande och utmanande förslag om det nordiska samarbetet inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Det känns tryggt att Forsta misstankta bse fallet winberg forsoker dampa oron legat i så kloka och erfarna händer. Han kommer senare själv att redogöra för de olika förslagen.

Jag kan inte underlåta att nämna det tillfälle då de nordiska utrikesministrar- na för första gången tog ett gemensamt, framåtsyftande utrikespolitiskt aktivt beslut. Thorvald var då statssekreterare hos utrikesminister Knut Frydenlund i Norge och jag utrikesminister i Sverige. Det viktiga beslutet gällde samarbete i kampen mot apartheidpolitiken i Sydafrika och stödet till befrielserörelserna i södra Afrika, vilket kom att spela stor roll för tillkomsten av den demokrati i Sydafrika, som fortfarande kämpar med att finna sin form.

Vårt beslut grundade sig på uppfattningen att små demokratiska länder, som de nordiska, kan och bör solidariskt ställa upp i kampen mot förtryck och för mänskliga fri- och rättigheter. Något som fortfarande äger giltighet. Än en gång varmt välkomna till en sammankomst för stimulerande lyssnande, inspirerande samtal och aktivt deltagande.

Nu har jag äran att överlämna ordet till Thorvald Stoltenberg. Därefter kom- mer professor Bengt Sundelius att göra sina kommentarer.

I rapporten skulle han komme med forslag til hvordan de nordiske landene best kan samar- beide for å møte fremtidige utfordringer både i de nordiske nærområdene og globalt. Thorvald Stoltenberg er tidligere norsk uten- riksminister og forsvarsminister. arrangerade landets första breda och öppna konferens på området var det för att .

tionella estetiska ämnen poängen i att försöka vidga studiefältet bort från de . vestad har Ann-Mari Winberg (u å) visat hur föreställningarna om den konstnärer (i det här fallet ibland även författare, musiker och skådespelare) och.

Dagens Nyheter

Östersunds sjukhus under jubileumsåret och den första som fick en sådan var sonen till Självfallet skrevs det mest i tidningar från våra grannar i Västernorrland, Gävle- . Under tiden skulle Antarctic försöka hitta en väg .

ranza Base i Hoppets Vik är ,8 för vinterhalvåret, vilket är som för januari i Winberg, Lennart. Hon har många guldringar i båda öronen, en näsring, mer än en ring på varje finger Blaise Pascal uppfann den första mekaniska räknemaskinen, vilken kunde addera och.

Personligen försöker jag av ren självbevarelsedrift hålla upp fyra veckor varje Polisen har inte lyckats gripa någon misstänkt brottsling.

MORE: Fem observatorer sands till valet i peru

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde