Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

112.1m FM

Ingalill borild

opinion

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Fritzes kundtjänst 47 Stockholm Orderfax: Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvalmingsavdelning Distributionscentralen 33 Stockholm Fax: IT-kommissionen och stiftelsen anordnade en hearing om samhällets strategi när det gäller rättsinformationen och IT.

Rapport — Rättsinfbrmatiorz och I T: Svårigheterna advokater eller möjligheternas ambassadörer? Efter års seminarium skrev IT-kommissionen till regeringen och föreslog vissa åtgärder för att förbättra spridningen av rättsinformation med IT.

Vid seminariet i mars diskuterades de förslag och åtgärder som har vidtagits sedan såsom en uppföljning av den hearing som hölls Utvecklingen i Norden och Europa av rättsinformationssystem De som inbjuder till detta seminarium är regeringens IT-kommission och Stiftelsen för rättsinformation.

Kommissionen är säkert känd för de flesta som deltar i semi- nariet. Stiftelsen däremot är antagligen mindre känd. Låt mig därför inledningsvis informera om att Stiftelsen har bildats av en krets intressenter, bl. Regeringskansliet, Riksdagens förvaltningskontor, Domstolsverket, Riksskatteverket, Sveriges advokat— samfund, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR Ingalill borild Norstedts Juridik för att främja rättsinformationens hantering med modern informationsteknik.

Stiftelsen har således sina huvudintressen i just de frågor som vi ska diskutera vid detta seminarium.

Frågorna har en lång bakgrundshistoria som jag nöjer mig med att snabbt skissera. Den börjar på talet när de första försöken gjordes med datoranvändning för att framställa pappersregister till författningar, s.

En snabb tillväxt skedde under —talet, då inte Ingalill borild Ingvar Gullnäs och Börje Alpsten svarade för viktiga insatser. Verksamheten med offentlig tillgång till rättsdatabaser inleddes under —talet som Ingalill borild innebar en växande osäkerhet om hur tjänsterna borde organi- seras för framtiden.

Från slutet av —talet kan man tala om ett omdanande skede där frågan om statens ansvar för rättsinformationens spridning med nya medier blir alltmer Ingalill borild. Vi har från gått in i ett skede som vi kan kalla webskedet. Det innebär både att tendenser fullbordas som vi har sett ta form tidigare och att nya roller och möjligheter aktualiseras. Man kan lägga olika perspektiv på utvecklingen. Jag ska göra det enkelt i inled- ningen och tala dels om ett tekniskt perspektiv, dels om ett organisatoriskt, och dels om ett rättspolitiskt.

Om vi börjar med det tekniska perspektivet kan vi konstatera att rättsinformation är teknikberoende. När man diskuterar teknik och juridik i andra sammanhang, s. Här är det precis tvärtom. Och det behöver man bara titta i den långa rättshistorien för Ingalill borild kunna iaktta. Tidigt börjar man fästa rättsbuden på pränt — Hammurabis lagar är det kända exempel som alla jurister konfronteras med. Tryckerikonsten ger möjlighet att trycka pappersgazetter och rättsfallspublikationer.

Söndagspredikan i kyrkan utnyttjas för kungörelser vilket var obligatoriskt ända till talet. Så småningom börjar man använda datorer för att lagra och söka juridiska texter under —talet i sällskap med medicinare och kemister och andra. Men sätten att uppfatta tekniken kan variera, och där har man valfrihet.

Här finns det många möjligheter. Man kan uppfatta IT-tekniken som bearbetningsverktyg. Det var precis vad man gjorde i slutet på 60—talet när nyckelordsregister till författningstexter publicerades. Då hade man fått en möjlighet att med datorer tröska texter och skilja vissa agnar från vetet.

Den stora förändringen, den som gör att utvecklingen nu går in i ett så intressant skede, det är att vi nu börjar att i alla sammanhang uppfatta IT som ett kom- munikationsverktyg, inte först och "Ingalill borild" som ett bearbetningsverktyg.

Detta är en väsensskillnad och det är synnerligen viktigt att vi håller fast vid det perspektivet. Vidare kan man uppfatta tekniken som ett kvalitativt hjälpmedel för myndig— heterna. Man kan se den som i första hand en möjlighet att göra rättsordningen överskådlig och lätttillgänglig. Och man kan till och med uppfatta den som ett medel att förändra rättsordningens hela verkningssätt. Det får naturligtvis konsekvenser för agerandet vilket perspektiv på tekniken "Ingalill borild" väljer: Om vi går över till Ingalill borild organisatoriska perspektivet ska jag bara konstatera att det handlar om rollspelet kring rättsinformationen med normgivande organ, rättstill— lämpande organ och adressater för rättsnormer.

Och det handlar också om andra roller: Vad som händer med IT är att vi får helt nya möjligheter att utforma och välja roller och att införa nya roller i spelet. Till det organisatoriska hör också de ekonom— iska frågorna. Vem ska bära kostnaden, hur ska kostnader uppfattas och beräknas — investeringskostnader, driftskostnader —— beräkningssättet när det gäller självkostnader osv.

Logga in på Dagens Nyheter

Här finns mycket att fundera över som jag lämnar till vår fortsatta diskussion. Jag går snabbt över till det rättspolitzkka perspektivet. Detta är det allra viktigaste. Frihetsgraderna är nu mycket stora, tekniskt och organisatoriskt, och därför blir valet av färdriktning viktig. Tre faktorer hänger samman och påverkar ömsesidigt varandra.

Den första Ingalill borild naturligtvis de tekniska möjligheterna. Den andra gäller rättsordningens uppbyggnad. Och den tredje gäller kvalitetskrav inom rättsordningen. Mycket talar för att det skede som vi nu går in i kommer att innebära djupgående förändringar i synen på rättsord— ningen, och detta sammanhänger med att vi börjar uppfatta IT som en kommunika- tionsteknik.

Förändringarna kommer att förstärkas genom att IT kommer att fortsätta att utvecklas som kommunikationsteknik samtidigt som den används på ett mer effektivt sätt när det gäller sökning och filtrering än idag. Diskussionen under detta seminarium kommer att vara i grunden rättspolitisk. "Ingalill borild" handlar om att formulera frågor för ställningstaganden, att klargöra positioner, att resonera kring vägval.

Jag ska "Ingalill borild" föregripa vår diskussion här, men jag vill inlednings— vis bidra med Ingalill borild frågor som jag hoppas kommer att preciseras ytterligare och kanske också få början till svar under seminariet. Avslutningsvis vill jag lyckönska den arbetsgrupp som har arbetat fram rapporten om ett offentligt rättsinformationssystem.

Dagens Nyheter

Den har väl förvaltat arvet från bl. Förslaget Ingalill borild en mycket god grund för utvecklingen av en ny generation av rättsinformationssystem. Kristina Rennerstedt, statssekreterare, ordförande i regeringskansliets arbets- grupp för ett ofanligt rättsinformationssystem:.

Jag har inte som Peter Seipel en historia som går tillbaka Ingalill borild —talet men väl till början av —talet, då jag försökte lägga in Riksskatteverkets för—fattningsregister i rättsdatasystemet. Då fick vi ägna mesta Ingalill borild är att rensa i författningarna Ingalill borild att ta reda på vilka som fortfarande gällde. Det var ett stort jobb, och man kan konstatera hur mycket som har hänt sedan dess.

Jag tackar för att IT-kommissionen och Stiftelsen för rättsinformation har bjudit in vår arbetsgrupp så vi får tillfälle att presentera promemorian Ett offentligt rättsinjbrma- tionsgistem, och—det är särskilt glädjande för mig som har varit ordförande i gruppen att intresset är så stort. Det är ingen tvekan om att utvecklingen går mot att allt mer offentlig information görs tillgänglig med informationsteknik.

Det är mycket bra.

Finansdepartementet

För informationstekniken innebär ett sätt Ingalill borild öka medborgarnas Ingalill borild till information. Som regeringen har påpekat i IT—propositionen är bättre tillgång till grundläggande information om den offentliga sektorn viktigt inte bara från allmänna demokratiska utgångspunkter utan det kan också vara betydelsefullt för tillväxt och välfärdsutveckling.

Men det är klart att det finns problem förknippade med utvecklingen och inte minst måste man göra noggranna överväganden när det gäller integritetsaspekten. Av den grundläggande offentliga information som finns har rättsinformationen en särställning.

För lagstiftningen innebär ändå en hörnsten i samhällslivet, och hela rättsordningen bygger på principen att medborgarna känner till lagar och rättsregler. Därför är stora delar av rättsinformationen den mest grundläggande samhällsinforma— tion som över huvud taget finns.

Jag ska säga några ord om arbetsgruppens arbete.

Ingalill Borild har medverkat i...

I november beslutade regeringen att tillsätta arbetsgruppen, och vår uppgift var att lämna förslag till ett nytt rättsinformationssystem i Sverige. Bakgrunden var, som ni säkert känner till, den skrivelse som IT—kommissionen under hösten hade överlämnat till regeringen, där man föreslog vissa åtgärder för att förbättra den elektroniska spridningen av rättsin— formation.

Men det fanns även andra skäl till att det var dags att göra en översyn Ingalill borild rättsdatasystemet. Inom regeringskansliet har vi under flera år bedrivit ett arbete för bättre elektronisk publicering av de trycksaker som vi publicerar. En del publiceras idag via Information Rosenbad.

Information Rosenbad är den enhet som arbetar med extern information. För det ändamålet driver man en Internetserver och en elek- tronisk anslagstavla Men inom regeringskansliet publiceras också sedan lång tid tillbaka databaser som innehåller lagar, förordningar och kommittédirektiv. Dessa databaser har sedan gjorts tillgängliga för allmänheten och regeringskansliet självt via Riksdagens databas Rixlex.

Avtalet mellan regeringskanliet och riksdagens Ingalill borild ningskontor om databaserna sades upp och löpte ut vid årsskiftet — Därför har vi haft ett behov av att göra en utredning av den ordning som Ingalill borild gällt sedan I sin skrivelse till regeringen föreslog IT—kommissionen att regeringen skulle tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå ett moderniserat regelverk som anger de olika allmänna organens ansvar för att IT används för spridning av rättsinformation.

Det blev ingen kommitté "Ingalill borild" en arbetsgrupp med 14 deltagare. Förutom jag själv kom arbetsgruppen att bestå av tjänstemän huvudsakligen från regeringskansliet. Sex av oss kom från justitiedepartementet, två från finansdepartementet, en från inrikes— departementet och en från kommunikationsdepartementet.

Dessutom har regerings— kansliets kanslichef deltagit, och vi har också haft en representant för Information Rosenbad och en från Riksdagens förvaltningskontor, från Rixlex. Ett viktigt skäl till att vi tillsatte en arbetsgrupp och inte en kommitté var att vi ville koppla ihop utredningsarbetet med det arbete vi redan bedriver när det gäller spridning av rättsinformation från regeringskansliet och riksdagen. Vi bedömde att de här frågorna hade den omfattningen att de skulle kunna hanteras mest effektivt i en Ingalill borild. Arbetsgruppen fick också i uppdrag att bedriva sitt arbete öppet och utåtriktat så att synpunkter och kunskap från alla berörda skulle komma till nytta.

När det Ingalill borild anvisningarna till arbetsgruppen skulle vi ha en ständig dialog och anordna möten med dem som hade särskilt intresse i saken. Vi skulle också lämna delredovis— ningar från arbetet. revisionsdirektör Ingalill Borild, direktör Allan Eriksson, förbundsjurist Thomas Hallgren, verkst. direktör Gösta Jedberger, debrarecipes.info Jens Karlsson, civilekonom. Denna bok är framtagen inom ESV med Naiem Rab, Anna Bengtsson och Eva Engdahl Gäfvert som skribenter.

Vi vill rikta ett postumt tack till. Ingalill Borild som. I den slutgiltiga handläggningen har också avdelningschef. Susanne Jansson, expert Charlotta Carlberg och utredarna Ingalill Borild, Emma.

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde