Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

135.4m FM

Bilden en genvag till barnets kanslor

opinion

Information och tjänster för din hälsa och vård. Det första halvåret utvecklas barnets sinnen och förmåga till kontakt i nära samspel med omgivningen. Skriken, som präglar den första tidens sätt att kommunicera, ersätts alltmer av leenden, rop och joller. Barnet blir allt starkare och rörelserna mer viljestyrda. De flesta barn kan använda alla fem sinnen - lukt, smak, känsel, syn och hörsel - direkt efter födseln.

Några sinnen är fullt fungerande från början medan andra behöver mer tid att utvecklas. De första timmarna efter födseln är barnet ofta vaket och piggt. Barnet har mycket adrenalin i kroppen efter förlossningen och pupillerna är vidgade.

Det gör att man kan få en stark känsla av ögonkontakt. Ett nyfött barn reagerar på lukter och smaker. Barn lär sig snabbt känna igen sin förälders lukt. Doften av bröstmjölk kan få barnet att söka sig till bröstvårtan. Barnet föredrar söta, milda dofter och smaker framför bittra och starka. Smakämnen från mat som mamman ätit under graviditeten, kan barnet sedan känna igen i bröstmjölken. Barns känslighet för beröring utvecklas tidigt.

Att vara nära, Bilden en genvag till barnets kanslor mot hud och bli smekt är viktigt för barnet, som har ett stort behov av kontakt och trygghet genom närhet. Ett nyfött barn känner värme, kyla och smärta. Små barn känner Bilden en genvag till barnets kanslor mer smärta än större barn. Däremot kan ett barn i samband med födseln ha en viss naturlig smärtlindring från endorfiner, kroppens eget morfin, som bildas i barnets kropp under förlossningen. De flesta barn uppfattar ljud bra redan vid födseln.

Mot slutet av den första månaden brukar hörseln vara fullt utvecklad. Barnet kan skilja mellan olika slags ljud och reagerar annorlunda på mänskligt tal än på till exempel buller. Nyfödda verkar föredra ljusa röster framför mörka.

Många vuxna talar också omedvetet med en ljusare stämma när de umgås med små barn. Spädbarn reagerar ofta på skarpa och plötsliga ljud, och lugnas av rytmiska och harmoniska toner. Nyfödda barn är översynta och ser suddigt. De tycker om att titta på ansikten, speciellt ögon och mun. Synskärpan är som bäst på ungefär 20 centimeters avstånd. Det är ungefär samma avstånd som mellan ens eget ansikte och barnets, när man håller det i famnen. Eftersom barnet ser suddigt, föredrar det att se på mönster med skarpa kontraster och på saker som rör sig ofta.

En nyfött barn tittar under längre tid på ansikten än på andra saker. Barnet brukar Bilden en genvag till barnets kanslor fixera blicken en kort stund vid något som lyser, till exempel en lampa, men blicken är vanligen ganska ostadig.

Närhet, trygghet och kontakt är viktigt för att ett litet barn ska må bra. Positiva upplevelser i samspel med omgivningen gör att barnet lär sig känna trygghet och tillit. Rädsla och fruktan är känslor som nyfödda barn tidigt kan både känna och visa.

Barnet kan till exempel reagera med förvånad min eller gråt vid plötsliga ljud eller om någon hastigt närmar sig ansiktet. Barnet lär sig att kommunicera bland annat genom att härmas.

Det kan ofta härma en annan persons ansiktsrörelser redan under de första levnadsveckorna. Eftersom så små barn har ett långsamt tempo i sin kommunikation kan det ta en stund innan barnet svarar.

Efter en månad eller två brukar förmågan att härma ansiktsmimik försvinna, för att sedan komma tillbaka något halvår senare. Man kan ibland se barnet le redan som nyfött, men det är troligtvis en slags reflex och beror inte på social kontakt. Först efter flera veckor kan barnet ge ett svarsleende vid ögonkontakt, ett så kallat socialt leende.

Publicerad:

En tid senare kan barnet börja le bara genom att få syn på en förälder, ett syskon eller annan närstående. Ett nyfött barn föredrar mänskliga röster framför alla andra ljud och känner väl igen de närståendes röster.

Det första halvåret utvecklas barnets...

Från början reagerar barnet med samma intresse inför alla språk, och föredrar att lyssna till ord och meningar framför stötvisa vokalljud som a, a, a. Man kan ibland se att barnet rör sig till rytmen i talet.

Barn börjar efter en tid söka ögonkontakt och kommunicera med både hörseln, synen och kroppen. När man pratar eller leker med barnet kan man ibland man se hur det svarar genom att le, röra på kroppen, skrika eller använda sig av olika ljud.

Att göra egna ljud och lyssna på andra som pratar är en förberedelse för talet. Man anpassar ofta omedvetet språk, röstläge och avstånd till barnets ansikte efter vad som är lagom för barnet.

Barn kommunicerar ofta genom att skrika och lär sig tidigt använda olika sorters skrik för olika känslor och behov. Det kan ta tid innan man lär sig förstå vad barnet vill i olika situationer. Det är vanligt att nyfödda barn har en period på dygnet när de är svårare att trösta. Ofta infaller den perioden på kvällen. Om det inte går att lugna barnet kan det vara bra att tänka på att det inte alltid går, barn är helt enkelt ledsna ibland, utan uppenbar anledning. Det kan kännas frustrerande, men man kan hjälpa sitt barn att uthärda sin ledsenhet genom att trösta och finnas nära.

Om barnet skriker intensivt eller i intervaller, är ledset stora delar av dagen, äter dåligt eller inte verkar må bra på något annat sätt ska man kontakta BVC, vårdcentral eller sjukhus för att få hjälp att ta reda på orsaken. När små barn skriker. Ett nyfött barn har ett stort och tungt huvud i förhållande till sin kropp.

Det tar någon Bilden en genvag till barnets kanslor innan barnet kan balansera sitt huvud en liten stund. Till dess behöver det stöd av den vuxnes hand. Barnets händer är knutna den första tiden och kroppsrörelserna är oväntade och ryckiga. De flesta nyfödda tycker om att ligga i en slags fosterställning på sidan med hopdragna armar och ben intill kroppen. När barnet sover ska det på ligga rygg, eftersom man vet att det minskar risken för plötslig spädbarnsdöd.

I slutet av den här perioden lär sig många barn att lyfta huvudet en kort stund när de ligger på mage. När barnet kan ha benen utsträckta bakåt, kan det se och röra sig på ett annat sätt än tidigare.

Barnet får samtidigt träna nack- och ryggmusklerna. Barnet blir allt rörligare och Bilden en genvag till barnets kanslor så småningom vända sig mot ena eller andra sidan när det ligger på rygg. Händerna börjar öppna sig.

Nästa steg är att barnet sträcker ut sina händer för att röra vid saker. Men det dröjer innan barnet kan gripa viljemässigt.

Att nå sitt barns känslor...

Kontakta BVC om du behöver stöd eller har frågor om ditt barns utveckling. I den här åldern börjar barnet bli medvetet om att det har en egen kropp, skild från omvärlden. Den upptäckten gör barnet delvis när det rör vid sina fingrar och tår och då får en annan känsla än när det rör vid ett föremål eller en annan person. I den här åldern brukar barnet kunna vända på huvudet och le mot ljud och röster det känner igen.

De flesta barn börjar se skarpare och bättre. Ögonrörelserna blir mjukare och mer följsamma. Barnet börjar leka med sina fingrar framför ögonen och ser så bra att det kan styra handen mot något som det vill ta tag i.

Blicken kan följa något som rör sig ett par meter bort. Språket och den sociala förmågan utvecklas. Barnet vill vara med och samspela, gärna ansikte mot ansikte. Barnet vill vara i samma rum och kunna Bilden en genvag till barnets kanslor föräldern när det är vaket.

Då kan barnet få kontakt även om det inte sitter eller ligger i famnen. Rörelserna börjar bli mer medvetna och i takt med att barn får mer kontroll över kroppens rörelser, brukar en del nyföddhetsreflexer försvinna, till exempel handens gripreflex. Barnet är vaket längre stunder och har mer tid till att upptäcka omvärlden.

Ja tack! Visa mig även...

Med hjälp av sinnesintryck och erfarenheter bygger barnet upp en minnesbank. Barn kan i den här åldern visa tydligare vem de vill vara nära och ler kanske inte längre mot alla som närmar sig.

Barnet undersöker genom att smaka, känna och lukta. Det kan snart sträcka upp armarna för att få komma upp i famnen och där kanske undersöka ansiktet med både händer och mun. Barnet tränar sig att förstå vad som Bilden en genvag till barnets kanslor att åstadkomma. Det tappar till exempel saker med flit för att se Bilden en genvag till barnets kanslor som händer och undersöker sambandet mellan orsak och verkan.

Efterhand kan barnet titta åt alla håll, jämföra vad det ser och välja vad det vill titta på. Barnet lär sig fokusera blicken på olika avstånd. Små saker brukar vara spännande, till exempel dammtussar, smulor och myror.

Många barn reagerar när de hör sitt namn och vill gärna samtala. Det spelar ingen roll om barnet inte förstår vad man säger, det viktiga är att man pratar. Barn stimuleras då att pröva olika härmande ljud och jollret blir samtidigt mer varierat. Kanske hör man nu sitt barn skratta högt för första gången.

Barnet kan ofta svara med ett leende när man pratar med det, men ler också för att fånga de närståendes uppmärksamhet. Att nå sitt barns känslor och göra en Time-In (s) o Formeln för Time-In (s) Med bilden den känslomässiga hjärnan (s.8) vill vi lyfta fram hur människans fungerande handlar både om.

”genväg” till vårt reaktionssystem. När människans. Pedagogerna måste bekräfta barnets känslor och lära barnet sätta ord på. Det finns inga genvägar när pedagogerna ska hjälpa barnet. Det går. pedagoger ser på dem och hur den bilden har förändrats under tiden som barnomsorg eller.

Bild: Lisa Thanner Så här gör trebarnsmammorna Karin Flodén och Jennie Johansson Som förälder kan man med fördel bekräfta barnets känslor så som ” jag ser att du är arg. Appar i förskolan ingen genväg till lärande.

MORE: Starka kanslor kring vindkraft

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde