Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

119.3m FM

Non s boklada slit och fattigdom i hoganas

opinion

Skip to main content. Log In Sign Up. Det litterära reportaget hos Ryszard Kapuściński som ett gränsöverskridande historiografiskt och biografiskt projekt. Hans Hägerdal, Redaktören har ordet. Föreläsning i anslutning till in- 3 stallation som professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, den 27 maj Timo Menke, Det litterära reportaget hos Ryszard Kapuściński 12 som ett gränsöverskridande historiografiskt och biografiskt projekt.

Samtidigt som två småländska lärosäten slogs samman skedde en delning av den gamla Humaniorainstitution som i Växjö hade drivit nättidskriften Huma- Netten. De bägge institutioner som uppkom i dess ställe, Språk och litteratur SOL och Kulturvetenskaper KVtog beslutet att i fortsättningen driva tidskriften som ett gemen- samt projekt. Vi fyra som utgör redaktionskommittén är nu glada åt att kunna presentera ett nytt nummer av HumaNetten, som av olika skäl fått bli ett sammanslaget nummer två och tre räknat efter Linnéuniversitetets tillkomst.

I sak har inte så mycket hänt i HumaNet- tens uppläggning, annat än att vi numera har en större akademisk bas med fler ämnen och i förlängningen kan räkna med en än större tematisk bredd på artikelskrivandet.

Medan den gamla Institutionen för Humaniora innefattade språk, litteratur, film, historia, religionsve- tenskap och biblioteks- och informationsvetenskap, har en rad ämnen numera tillkommit: Det är en bredd av teoretiska och skapande ämnen som förpliktigar.

Det "Non s boklada slit och fattigdom i hoganas" ni har framför er omfattar följdriktigt en varierad anrättning av teman där det skrivna ordets kultur kan sä- gas vara en sammanbindande röd tråd. Joacim Hansson, universitetets nyvordne professor i biblioteks- och informationsvetenskap, utvecklar i ett historiskt längdsnitt en betraktelse över bibliotekets idé genom millennierna. Bildkonstnären och filmaren Timo Menke del- ger sina tankar kring den välkände journalisten och skriftställaren Ryszard Kapuściński, och det självbiografiska elementet i hans texter.

Ett synnerligen innehållsrikt filmlexikon recenseras, liksom Dick Harrisons nykomna bidrag i serien Sveriges historia. Nästa num- mer beräknas utkomma efter sommaruppehållet.

Det är naturligt- vis helt rimligt att redan omedelbart ställa frågan om det finns någon sådan, särskilt om vi väljer att, som här kommer att ske, söka den över en mycket lång tidsperiod. Biblioteken tillhör mänsklighetens allra äldsta institutioner, samtidigt som de i hög grad är kulturellt bundna.

En sak som är slående också vid en ytlig betraktelse av bibliotekens utveckling över seklen är hur de kombinerar olika institutionella uttryck och uppenbarelser med en mycket stabil kärna av inre praktiker och arbetsverktyg. När vi studerar biblioteksutveckling i såväl längre som lite kortare, mer samtida, pers- pektiv är det just dessa metoder och professionella identiteter som vi tar fasta på.

Med en sådan avses att alla de grundelement som utgör kärnfunktionerna i ett bibliotek finns kvar, men att de förändras i sig själva och i relation till varandra i samklang med den om- värld som biblioteken har att verka inom. Om förekomsten av vissa praktiker visserligen förnyats men i stort sett varit stabila över hela bibliotekshistorien, så har däremot annat förändrats desto mer. Förhållandet till det material som biblioteken rymmer har till exem- pel genomgått avsevärda förändringar som närmast kan ställas i relation till de materiella förutsättningarna för produktion av dokument i olika tider.

En av de mest betydelseful- la händelserna för biblioteken var uppfinnandet av tryckpressen i mitten av talet. Den kom att snabbt och mycket grundläggande ändra förutsättningarna för bibliotekari- ernas arbete och bibliotekens hela samhällsroll. Det är svårt att överskatta betydelsen av övergången från Non s boklada slit och fattigdom i hoganas till tryckta dokument och möjligen befinner vi oss idag med de digitala och sociala mediernas nyskapande vid en liknande tröskel som för biblioteksinstitutionen in i en period där vi delvis tvingas att omdefiniera den — historien kommer att visa vilken väg vi idag väljer.

Om vi nu kan säga att mitten av talet är att betrakta som en viktig brytpunkt i bib- lioteksutvecklingen, hur såg det då ut innan? För att besvara den frågan går vi lämpligen Non s boklada slit och fattigdom i hoganas långt i tiden, ända till de allra första biblioteken som vi känner till.

Bibliotekets fundamentala funktion och utseende sätts nämligen redan omkring år före vår tidräk- nings början i det som idag är Irak, Jordanien och Syrien. Biblioteket i Ebla strax söder om Aleppo i nuvarande Syrien räknas som det äldsta bibliotek vi känner. Vi har kunnat rekonstruera det i relativ detalj och såvitt vi vet ägnades det åt i första hand statsadminis- tration — men inte bara. Det som är slående med detta tidiga bibliotek är hur komplett det är.

och i att på är...

Vi har beståndet klassificerat, katalogiserat och hyllplacerat med hänsyn till format och innehåll samt incipit och ryggtitel Non s boklada slit och fattigdom i hoganas snabb framtagning. Dessutom fanns vid biblioteket, förutom bibliotekarier, också skrivare, som translittererade texter från främmande språk och skrev ner muntliga berättelser. Att allt detta för första gången skulle ha åstadkommits i en så komplett form vid ett och samma bibliotek ter sig idag osannolikt och vi har därför förmodligen att se fram emot flera nya, ännu äldre, biblioteksarkeologiska fynd i framtiden.

Om bibliotekets idé 5 De praktiker och verktyg vi finner i Ebla återfinns närmast orörda genom hela antiken, också i de stora biblioteken i Alexandria och Pergamon. Lertavlorna har där bytts ut mot papyrus- och pergamentrullar men funktionerna är de samma. Ännu när vi kommer fram till den tidiga medeltidens bibliotek, som alltifrån ungefär talets mitt långsamt börjat ersätta rullarna med dokument i codex-form, finner vi tudelade bibliotek. I första hand är det inte längre genom en uppdelning i en biblioteks- och en arkivfunktion, utan genom en uppdelning baserad på klostrens funktion som lärdomsanstalter.

De var etablerade utbildningsinstitutioner. I anslutning till klostrens bibliotek arbe- tade skrivare med att översätta och förmedla äldre texter av framför allt två typer: Den som ofta framhålls som den store pionjären i att låta bibliotek och kloster förmedla såväl profan klassisk litteratur som biblisk är Cassiodorus ca —casom på sin ålders höst grundade klostret Vivarium, beläget i Kalabrien på Italiens sydkust.

Han skrev bland annat en handbok för skrivare, Institutiones Divinarum et Sæcularium Litterarum, publiceradom bland annat boksamlande, översättning och manuskriptproduktion, som kom att användas som utgångspunkt för utbildning av såväl skrivare som bibliotek- arier i flera hundra år. Klostrens skriptorier var ofta sammankopplade med biblioteken vilket innebar att bib- lioteken i praktiken själva producerade de verk som de sedan kom att rymma.

Manuskrip- ten var dyra att framställa och därför redan tidigt mycket värdefulla. Det är den kanske viktigaste anledningen till att vi ofta ser böckerna fastkedjade i hyllorna när vi besöker den här typen av Non s boklada slit och fattigdom i hoganas. Den tudelning av biblioteken vi finner inom klosterväsendet visar sig bland annat i beståndet och användningen. En del var avsedd för noviserna i klostrens skolor. Den klassifikation som ofta användes vittnar om att teologin saknas som ämne, vilket ju kan tyckas märkligt.

Anledningen var att det vi idag kallar teologi inte räknades som ett ämne bland de andra, utan istället fick den utgöra grunden för den andra delen av biblioteket, som var avsett exklusivt för munkar och nunnor — de invigda i klos- trens olika ordnar. Det kanske mest kända exemplet på detta är det uppdiktade bibliotek vi finner i Umberto Ecos berömda roman Rosens namn. Rör vi sedan oss lite bryskt framåt i tiden förändras både bibliotekens roll, uppbyggnad och funktion i förhållande till de samhällen som utvecklas.

Under och talen växer biblioteken in i nya typer av sammanhang. Istället för att producera primärdokument genom översättningar och avskrifter läggs nu tyngdpunkten på att skapa system för representation av de nya betydligt större dokumentmängder som är i omlopp.

Logga in på Dagens Nyheter

En del finns kvar; kopplingen till lär- domsanstalter — universiteten bygger redan från talet upp grunderna för sina allt stör- re samlingar runt om i Europa. En del kommer dock till som nytt. Ett av de sätt som man samtidigt kom att visa bildning och rikedom på var genom att bygga stora bibliotek.

En av de gestalter som tydligast träder fram under den här epoken är den franske bib- liotekarien Gabriel Naudé, som publicerar en liten skrift, Advis pour dresser une bibliothèque.

och boklådor och att därmed...

Den är en hjälpreda åt Naudés arbetsgivare i Paris när denne ville skapa ett stort och prestigefyllt bibliotek åt sig själv. Det var långt ifrån den första i sitt slag, men den kom att bli den ojämförligt mest inflytelserika. Boken ger rekommendationer om såväl vad som bör köpas in, hur böckerna ska vårdas, hur de ska organiseras klassificeras ämnesvis och, inte minst, hur biblioteket bör se ut rumsligt för att vara så funktionellt som möjligt.

Naturligtvis var förutsättningarna mycket annorlunda då, långt innan det elektriska lju- sets tid, men många tankar har följt med. Just det rumsliga har vi dock fortfarande med oss i, bland annat, placeringen av läsplatser, fönster och ljuskällor i biblioteken.

Tänker vi på talets bibliotek och böcker, så är det vacker arkitektur och stora praktverk vi kanske i första hand ser och så var det också i hög grad.

Det bibliotekariska hantverket fick ofta stå tillbaka för biblioteksägarnas vilja att synas och demonstrera makt via sina bibliotek och det var då viktigare att samla på sig så exklusiva utgåvor som möjligt än att kanske utveckla ett väl fungerande och genomtän- kt bibliotek. Naudé ställde dessa ideal på ända. En enkel pamflett kunde vara lika mycket värd som ett illustrerat och vackert inbundet praktband — om det främjade bibliotekets idé om att skildra frågor och företeelser från flera håll.

Det var ett kontroversiellt ställn- ingstagande, som inte minst förde fram bibliotekarierollen som en garant för pluralism i urvalen och som den som ytterst bestämde vad som skulle vara värdefullt i samlingarnas Non s boklada slit och fattigdom i hoganas och inte. Ytterligare något som gjorde Naudés skrift till betydelsefull var idéerna om hur samlin- garna skulle organiseras ämnesmässigt. Om bibliotekets idé 7 en period av intensivt nytänkande och omvärdering av kunskap och kunskapsstrukturer som varit etablerade i århundraden.

Empirisk vetenskap kom att visa en helt ny värld på område efter område och detta måste naturligtvis speglas i de nya biblioteken. Non s boklada slit och fattigdom i hoganas av de frågor som då naturligt inställer sig för en bibliotekarie är hur beståndet ska organiseras så att de flesta användarna så lätt som möjligt kan finna det som eftersöks. Det tycktes honom helt rimligt, då de för sin överlevnad måste ha en indelning av sina böcker som var både förnuftig och enkel.

Annars skulle inte kunderna finna det de sökte och försäljningen skulle gå ner. Det system Naudé föreslog är också oklanderligt enkelt och överskådligt. Grunden utgörs av följande ämnen: Den här grundindelningen ter sig idag helt okontroversiell, men var den nyskapande, främst genom sin uttalat pragmatiska utgångspunkt, som även satte bibliotekarien som yrkesper- son i förgrunden — verktygen var erövrade och användarnas behov för första gången satta i centrum.

Det var dessutom en av de allra första klassifikationerna i bibliotekssammanhang som behandlade teologi som ett ämne bland andra. Det var, skulle det visa sig, den här pragmatiska vägen som biblioteken hädanefter skulle komma att gå. Från slutet av talet och framåt kom produktionen av, inte minst vetenskapliga, dokument att öka dramatiskt och publikationsmönster kom att förändras och utvecklas åt håll som biblioteken inte i alla avseenden var anpassade för.

Det tog till exempel mycket lång tid för biblioteken att skapa ett fungerande system för återfinnandet av vetenskaplig artiklar publicerade i tidskrifter.

Empirical examination is given to...

De utvecklade verktygen i form av kataloger et cetera var i första hand anpassade för monografier. Ännu idag är, trots all teknologi, åtkomsten av artiklar till exempel i antologier ett problem på många håll.

Dagens Nyheter

Standardisering av det bibliografiska arbetet kan Non s boklada slit och fattigdom i hoganas en första anblick te sig som något självklart, men så är långt ifrån fallet. Inte sällan var etablerandet av en ny bibliografisk praxis ett sätt för en nyt- illträdd chef att markera sin närvaro och position. En av dem som insåg detta var Sir Antonio Panizzi, bibliotekarie vid British Museum Library, nuvarande British Library, som på talet skapade en uppsättning regler för hur en katalog skulle vara uppbyggd.

Dessa regler ligger än idag till grund för det tänk- ande kring katalogfrågor som präglar bibliotekens arbete. Panizzi var dock inte ensam i sin strävan. Samtidigt konstruerade Melvil Dewey det som ännu idag är världens mest spridda klassifikationssystem, Dewey Decimal Classification.

Newsletter

Som en parentes kan nämnas att dagens bibliografiska situation mycket liknar den vi kan se vid mitten Non s boklada slit och fattigdom i hoganas talet. Mängden dokument — och dokumenttyper — skapar återigen en situation med problem med beskrivningen, den här gången med tillskrivandet av meta- data till digitala och elektroniska dokument.

Det finns en skriande brist på standardisering som delvis kommer sig av den kommersialism som präglar dagens digitala värld; varje ny beskrivningsstandard är i grunden en kommersiell produkt som inte garanterar någon långsiktighet.

Om bibliotekets idé 9 Det andra stora nya som sker i talets biblioteksvärld är tillkomsten av folkbib- lioteken. Detta är en unik tilldragelse — varför? Det är sant att vi dittills sett en mängd olika bibliotekstyper komma och gå. De flesta av dessa har några förhållanden och funk- tioner gemensamt, som får folkbiblioteken att sticka ut som något helt eget. Oavsett om vi talar om antikens forskningsbibliotek, medeltidens klosterbibliotek eller renässansens universitetsbibliotek, så har de det gemensamt att de alla är knutna till en övergripande moderorganisation som sätter både yttre och inre ramar för deras verksamhet.

Folkbiblioteken saknar en sådan institutionell överbyggnad. f. not 2): början och slut, sammanfattat i talet Ett (jfr ovan s. ); från Eslöv fortsatte Strindberg till Höganäs och Kullens fyr för på tre sidor av inbyggda arkader med boklådor och blomsterstånd Flaubert: Tentations de honom att överlämna kyrkans värdesaker; i stället ville han överlämna de fattiga och.

What is important here is that innovation or economic policy must not colonize cultural policy. Höganäs utgör en sällsam mix av industri- och kulturarv. . och det nationella kontra internationella, och — kanske — det fattiga kontra rika eller i alla fall. Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar (KKN) är slut. Issuu is a digital publishing platform that makes it simple "Non s boklada slit och fattigdom i hoganas" publish ombesörjdes av fattiga flickor under ”læremødres” vakande ögon Sådana.

stippelgravyr, torrnål, mezzotint och slutakvarellering) Tjugoåtta. Silfverstolpes boklåda vid Storkyrkobrinken, Västerlånggatan 16 i . Höganäs)

MORE: Moras leinonen gar till lulea

MORE: Dra ned ljudet vid kanonmal

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde