Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

128.4m FM

Gener vad ar det egentligen

opinion

Forskarna kommer aldrig att hitta genen som styr kriminalitet, schizofreni eller otrohet. Eftersom det inte är en gen som styr enskilda beteenden — utan tusentals. Paul Lichtenstein, professor i genetisk epidemiologi på Karolinska Institutet, är ändå hoppfull om att kunna lösa den stora och komplexa gåtan om hur gener och miljö påverkar vårt beteende.

För några år sedan rapporterade medierna om att forskarna nu hittat den manliga genen för otrohet. Bakom fyndet stod Paul Lichtenstein och hans forskarteam. Tidningarna blåste upp stora rubriker och undrade om det nu var dags att börja gentesta blivande makar.

Det vi visade var att män med en viss genvariant, som antas påverka förmågan att ta upp vasopressin, har större sannolikhet att få problem i sina förhållanden. Men uppståndelsen berodde säkert mycket på drömmen om att hitta en enstaka gen som orsakar oönskade beteende och som i så fall skulle kunna avlägsnas, säger Paul Lichtenstein. En Gener vad ar det egentligen som är fullt förståelig hos mer eller mindre okunniga journalister eller en allmänhet utan medicinska kunskaper.

Men också en dröm som faktiskt funnits i forskarvärlden. Vetenskapsvärlden har sökt efter, och drömt om att hitta, enstaka gener som påverkar våra beteenden och har först de senaste åren insett att det inte är så det fungerar. Det är helt enkelt en dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.

Det man förstått på senare år är istället att det är flera tusen gener som påverkar Gener vad ar det egentligen beteenden och vår hälsa. Ett amerikanskt forskarteam har till exempel nyligen kommit fram till att ungefär 6 gener påverkar en individs utveckling av schizofreni. Generna samspelar också med en oändlig rad miljöfaktorer, vilket gör det mycket svårt att förutsäga vilka gener, i kombination med vilka miljöfaktorer, som triggar igång ett beteende.

Generna styr nämligen inte specifika beteenden. Populärvetenskapligt uttryckt kan man säga att gener inte ens vet om att det finns något som heter kriminalitet eller ADHD, eftersom det är vi själva som skapat de benämningarna för att kunna tolka vår omvärld. Det generna däremot gör är att påverka vår benägenhet för Gener vad ar det egentligen känslor och tankeprocesser — som i sin tur kan öka sannolikheten för vissa beteenden. När det gäller de sistnämnda var olika genetiska faktorer Gener vad ar det egentligen i olika stadier i utvecklingen, medan genetiska faktorer var mer stabila för ADHD.

Debatten om vad som påverkar individen mest — arv eller miljö — har varit aktuell i långt mer än år. Efter nazisttiden har vårt samhälle haft väldigt svårt att acceptera bilden av människan som genetiskt styrd.

Istället har både forskning och det allmänna synsättet präglats av att individens beteenden till största delen är styrt av miljön vi växer upp i, säger Paul Lichtenstein. Idag är genetikforskarna i princip eniga om hur stor andel av våra beteenden som styrs av generna, hur stor andel som styrs av miljölika faktorer och hur stor andel som styrs av miljöunika faktorer. Till miljölika faktorer räknas det som vi i vardagligt tal brukar kalla för miljö när vi pratar om just arv och miljö, till exempel uppfostran och värderingar man får med sig från hemmet.

Miljöunika faktorer är, något förenklat, livshändelser som individen möter och som är unika för henne eller honom, som till exempel en låg födelsevikt eller trauman orsakade av stress eller skador.

Genen är en enhet för...

Den konsensus som råder gör gällande att genetiken kan användas för att förklara procent av en individs beteenden, miljöunika faktorer procent och miljölika faktorer enbart 5 procent — ett resultat som varit svårt för både forskarvärld och allmänhet att ta till sig. Min forskning visade dock ett annat resultat — att ungefär 50 procent av den är genetiskt styrd — vilket inte var särskilt populärt. Man trodde helt enkelt inte på mina resultat och det slutade med att jag avslutade min avhandling på Karolinska Institutet, säger Paul Lichtenstein.

Dagens genetikforskning handlar alltså inte om att visa hur stor del av våra beteenden som styrs av genetik respektive miljö — utan om hur de två samspelar. Det är också den inriktning som Pauls egen forskning haft de senaste åren; en forskning som på flera sätt ställt gamla sanningar på huvudet. Som till exempel de klassiska studier om hur mammans rökning påverkar barnet, som många säkert känner till. Men i en familjestudie kunde vi visa att det här sambandet faktiskt i princip helt och hållet förklaras av att mammor som röker har en genetisk predisposition för rökning, och att delvis samma nedärvda gener påverkar Gener vad ar det egentligen skolbetyg.

Det finns alltså inget kausalt samband mellan rökning och skolbetyg, säger Paul Lichtenstein. En annan gren av Pauls forskning riktar in sig på att undersöka varför vissa barn med ADHD blir hjälpta av mediciner, medan andra inte blir det. Det beror sannolikt på olika genetiska predispositioner — och kan man förutsäga vilka gener som fungerar med vilka mediciner kan barn med de här problemen få mycket bättre hjälp. För det är ju det som är genetikforskningens  — eller i alla fall Pauls ­— största drivkraft; att bättre kunna hjälpa barn och andra individer med problem.

Men så är det inte alls. Ju mer vi vet, desto mer kan vi påverka och hjälpa, säger Paul Lichtenstein. Och exemplen på det är många. Som att man tidigare trodde att ADHD var föräldrarnas fel.

Idag vet man att det har genetiska orsaker och förutom att dessa barn kan få mycket mer adekvat hjälp så har det också befriat många föräldrar från tunga skuldkänslor. Eller att man feltolkat tidigare studier som visat att föräldrar som uppfostrar sina barn med mycket negativ kritik får Gener vad ar det egentligen med ökad risk för kriminalitet.

Pauls studier har istället visat att det är genetiska faktorer hos barnet som påverkar föräldrarnas beteenden och uppfostran. Det  ger helt andra möjligheter Gener vad ar det egentligen — och ställer andra krav på föräldraskapet. Eller det PKU-prov som sex dagar gamla bebisar födda i Sverige får lämna; om barnet har en viss mutation kommer det att utveckla mental retardation. Men om bebisen sätts på "Gener vad ar det egentligen" diet utan aminosyran fenylalanin motarbetas genens påverkan och barnet kan få ett liv helt utan sådana symptom.

Vi vet nu att även om ett beteende skulle vara procent genetiskt så går det ändå att påverka med miljöfaktorer — det gäller bara att klura ut vilka miljöfaktorer det är. Vet vi det öppnar sig otroliga möjligheter, säger Paul Lichtenstein. Kunskap som den här påverkar givetvis allt ifrån vilka råd som ges på BVC till utbildningarna för socionomer och psykologer.

Eller skulle kunna göra om samhället tar till sig de nya rönen. Och det är ingen idé att bli frustrerad över att det inte händer något. Men visst kan jag ibland önska att människan vore mer flexibel, inte minst inom forskarvärlden. Vore alla tvärvetenskapliga på riktigt skulle vi kunna göra något mycket bättre av de resultat vi får på olika håll, säger Paul Lichtenstein.

Svensk genetikforskning är världsledande. En av anledningarna är det svenska Tvillingregistret, som är helt unikt i världen.

Gener. Gener är bärare av...

Registret upprättades på talet och innehåller information om ungefär enäggs- och tvåäggstvillingar. Registret är en guldgruva för forskare och möjliggör bland annat studier där miljöfaktorer kan isoleras från genetiska faktorer, i jämförelser av enäggstvillingar. Ansvarig för registret är Paul Lichtenstein.

Publikation Unga hbtq-personer löper större risk att drabbas av psykiska och stressrelaterade besvär.

Proteiner är stora molekyler som...

Rapporten Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer — Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns? Nyhet Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova beviljar miljoner kronor till forskning som ska bidra till lösningar på ett av vår tids stora samhällsutmaningar — barns och ungdomars psykiska hälsa.

Publikation I den här kunskapsöversikten sammanfattas forskning kring spädbarns tidiga utveckling kopplat till tänkandets processer kognition och relationen till omvårdnadspersoner anknytning Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av Forte. Läs mer om cookies Jag förstår. Hem Artiklar Styr vi våra gener eller styr de oss? Det är min största drivkraft, att förstå hur saker och ting verkligen hänger ihop.

Vad är en gen? Forskare...

Gener styr inte specifika beteenden Det man förstått på senare år är istället att det är flera tusen gener som Gener vad ar det egentligen våra beteenden och vår hälsa. Genernas påverkan är också olika stark i olika sammanhang. Arv och miljö Debatten om vad som påverkar individen mest — arv eller miljö — har varit aktuell i långt mer än år. Verklig förändring en process En annan gren av Pauls forskning riktar in sig på att undersöka varför vissa barn med ADHD blir hjälpta av mediciner, medan andra inte blir det.

Svenska tvillingregistret unikt i världen Svensk genetikforskning är världsledande. Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer — Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns?

Arv och miljö

Spädbarns utveckling och behov av en trygg bas Publikation I den här kunskapsöversikten sammanfattas forskning kring spädbarns tidiga utveckling kopplat till tänkandets processer kognition och relationen till omvårdnadspersoner anknytning Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev Vänligen ange en korrekt e-postadress.

Jag godkänner att personuppgifter lagras i enlighet med Fortes personuppgiftspolicy. Läs mer om Fortes nyhetsbrev. Dagens program diskuterar vad vi ska med den här kunskapen Gener vad ar det egentligen, och vad man egentligen kan utläsa ur sin arvsmassa. En förhöjd risk är ju. De hittills funna genetiska skillnaderna förklarar en bråkdel av den variation som finns hos befolkningen. Saknar vi verktygen eller har vi tänkt. Gener. Gener är bärare av egenskaper. Vad innebär detta och varför är Men vad är en gen egentligen och vad har gener att göra med sjukdom och hur kan.

MORE: Anders borg det ar roligt att arbeta

DU ÄR HÄR: