Den här sidan använder cookies. Genom att fortsätta accepteras ditt samtycke. Learn more

124.5m FM

Spanska regeringen rasar over baskisk plan

opinion

Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse på Fokus Jag förstår. Artur Mas har folket bakom sig. Enligt en opinionsundersökning av den nationella statistikbyrån, skulle 51 procent Spanska regeringen rasar over baskisk plan katalanerna rösta ja för att regionen ska bli en självständig stat.

Uttalandet kom sannerligen vid en illa vald tidpunkt. På söndag går befolkningen i Spaniens rikaste region till valurnorna, och mitt under valrörelsen sa utbildningsministern José Ignacio Wert att studenterna i Katalonien borde »förspanskas«. De borde känna sig stolta över att vara spanjorer — lika stolta som de är över att vara katalaner.

En tunnel, 75 kilo sprängmedel...

Den katalanska utbildningsminstern Irene Rigau blev rasande. Wert, sa Rigau, vill gå tillbaka till tiden före konstitutionen — Francos tid. En tid då det katalanska språket var förbjudet och kulturella yttringar likaså.

Ser ni inte hur Katalanerna...

Stormen kring utbildningsministerns uttalande är bara ett exempel på hur spänningarna mellan Katalonien och den spanska regeringen har ökat de senaste månaderna. Den 11 september — på Kataloniens nationaldag — tågade en och en halv miljon katalaner ut på Barcelonas gator. Blå EU-flaggor skymtades som prickar i ett hav av röd-gulrandiga flaggor i folkmassan.

Några dagar efter demonstrationen träffade han premiärminister Mariano Rajoy och krävde att Katalonien skulle få samma beskattningsrättigheter som Baskien och Navarra, det vill säga att själva dra in och fördela sina skattepengar.

När Rajoy blankt sa nej ledde det till öppen konflikt. Bara timmar senare utlyste Artur Mas omval i Katalonien. Sedan släppte han bomben: Nationalismen har i århundraden bubblat på flera håll i Spanien.

Men den ekonomiska krisen fördjupade motsättningarna. I början av talet gick den spanska ekonomin på högvarv. Landets BNP växte, arbetslösheten sjönk och bankerna lockade med generösa lånevillkor. Så slog finanskrisen till och allt vände. Fastighetsbubblan sprack, arbetslösheten steg till 25 procent och snart stod Spanien "Spanska regeringen rasar over baskisk plan" ett budgetunderskott på 8,9 procent av BNP, växande statsskuld och snigeltillväxt. När det konservativa Partido Popular vann parlamentsvalet stort i november var det med åtstramningar på agendan.

Skattehöjningar, minskade utgifter och Spanska regeringen rasar over baskisk plan följde. En direkt följd var att de stora regionala skillnaderna i landet blottlades. Traditionellt hör Katalonien, Baskien och Madrid till de rikaste regionerna, Galicien och Andalusien till de fattigaste. För att jämna ut skillnaderna bygger Spanska regeringen rasar over baskisk plan på ett slags Robin Hood-filosofi, Spanska regeringen rasar over baskisk plan de rika regionerna ger till de fattiga.

De välmående regionerna i Spanien drabbades hårdast av åtstramningarna. Och kanske hårdast av alla — Katalonien. Varje år betalar katalanerna mellan 12 och 14 miljarder euro mer i skatt till den spanska staten än vad de får tillbaka. Och nu har regionen blivit den mest skuldsatta i hela Spanien. I det katalanska regionvalet året före parlamentsvalet återtog CiU, makten från den vänsterkoalition som länge styrt i Katalonien. Men förhållandet blev alltmer ansträngt och i juli meddelade CiU att samarbetet skulle upphöra, eftersom centralregeringens politik missgynnade katalanerna.

Så inleddes den aktuella konflikten mellan Barcelona och Madrid. Artur Mas och hans partis retorik har under hösten haft ett huvudbudskap: När partiet formulerade krav på att Katalonien borde få egen beskattningsrätt tillbakavisades det kategoriskt av premiärminister Rajoy, delvis för att det skulle innebära enorma förluster av skatteinkomster för den spanska staten. När Artur Mas inte backade röt premiärministern att folkomröstningen skulle vara olaglig eftersom sådana bara kan utlysas av centralregeringen.

Dessutom har Rajoy i det upptrappade ordkriget hotat med veto om Katalonien i egenskap av självständig stat skulle ansöka om EU-medlemsskap. Och nu väntar alla med spänning på vad som ska hända, säger Niklas Bremberg, statsvetare vid Stockholms universitet. För den separatistiska rörelsen har tagit fart också på andra håll i Spanien, om än inte med samma brösttoner som i Katalonien.

I oktober hölls regionval i Baskien, det första valet sedan ETA lade ner sina vapen. Inför tidigare val har Baskien fört fram nya formationer av vänsterseparatistiska partier, som förbjudits av den spanska domstolen, eftersom de inte tagit tydligt avstånd från ETA. Bara veckor före valet godkändes det vänsterorienterade nationalistpartiet Bildu som fick överraskande framgångar i valet med 26 procent av rösterna.

Det nationalistiska högerpartiet — PNV — fick ännu fler röster. Vad de vinnande partierna i Baskien vill är svårt att säga. Bildu har ett uttalat mål om att Baskien en dag ska bli självständiga. Det konservativa PNV har varken uttalat sig för eller emot. Samma dag hölls även val i Galicien. Också där gick det lokala nationalistiska partiet framåt, men vann gjorde Partido Popular. De tjänar helt enkelt på det spanska omfördelningssystemet, säger Niklas Bremberg.

Klart är att den ekonomiska krisen är förklaringen till varför de nationalistiska rörelserna har fått en sådan kraft just nu. Alla tror att CiU kommer att vinna valet i Katalonien.

Frågan är bara hur stor, och vad det kommer få för konsekvenser för Spanien. Från nationellt håll har företrädare för det socialdemokratiska partiet PSOE  sagt att man är beredd att diskutera en federal lösning med större regional självständighet. Andra tycks vara övertygade om att CiU menar allvar med att Katalonien bör lämna Spanien. I partiprogrammet finns en sådan plan. Om planen blir verklighet återstår att se. Skip to content Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse på Fokus Jag förstår.

Logga in Skapa konto Logga in Skapa konto. Lösenord och bekräftat lösenord stämmer inte överens. Jag godkänner användarvillkoren Du måste godkänna användarvillkoren. I nuläget kan ingen av dem retirera. Ämnen Ekonomi Politik Spanien. Krönika Det är nu det sker. Krönika De små siffrorna spelar roll december 14, Av Jon Åsberg.

Krönika Dags att hylla egenföretagare december 14, Av Emanuel Sidea. Krönika Frankrikes svikna klass protesterar december 14, Av Nina van den Brink.

Processen tar slut i januari december 20, Av Redaktionen. Försvaret överskattar sin förmåga december 19, Av Redaktionen. Inrikes Talmannen ger nya besked i morgon  december 18, Av Redaktionen. Inrikes Statsbudget ger mindre solenergi december 17, Av Redaktionen. Mer ur Nummer Ser ni inte hur Katalanerna förstör det för sig själva och för Spanien, säger en lagligt om saken, något som den spanska regeringen förbjuder.

En tunnel, 75 kilo sprängmedel och en djärv plan. planerade år att döda Spaniens Spanska regeringen rasar over baskisk plan, Francos tronarvinge. Carrero Blanco och tvinga regeringen att frige ETA-fångar. Tunneln rasar in Den enda trösten för de fyra baskerna är att de nu ser en ände på sitt slitsamma arbete.

Både regering och opposition i...

Både regering och opposition i Madrid rasade på fredagen över en votering i Spanska Baskiens nationalistiske premiärminister Juan José.

MORE: En sluten militar planeringsvarld

DU ÄR HÄR:
Nyhetsflöde